En skön söndag, ledig och visserligen inte sol, men skönt i alla fall.

Skulle velat vara ute i dag och jobbat i trädgården, men orkar inte.

Har ont i nästan hela mig. Det känns som om musklerna i låren skulle brista när jag skall resa mig upp. En muskel i ryggen tycker inte om att jag böjer mig eller reser mig upp och bära något är lönlöst.

Armarna och ena axeln protesterar och ena vristen vill inte heller.

Jag har så mycket som jag skulle vilja göra just nu. Ni vet våren är på väg och dom där dropparna bondeblod man har i ådrorna svallar för fullt.

Jag stapplade ut med soporna och min älskade Gamelsmurf höll på att räfsa gräsmattan och jag stod där en stund och insöp dessa underbara dofter. Vad det luktade gott. Snacka om nostalgitripp!

Det enda jag gjort denna helgen är att i går baka laktosfria bullar till barnbarnet och i dag diabetesbullar till kyrkan.

Jo så lagade jag middag i dag också.

Klippte till min käre make också! Nja, inte klippte till utan ansade skägg och fixade till frisyren lite.

Om jag bara inte blev så trött jag har ont, det är nog det värsta för om man kunnat göra sånt man tycker är roligt då hade man inte kännt av det onda så mycket. Tiden går fortare när man har roligt säger man ju.

Min käre make är så förstående och gör jättemycket hemma, men det är inte bra för mig för då känner jag mig onyttig. Dessutom jobbar han heltid och behöver vila på helgen och kvällarna.

I vilket fall som helst så trivs jag med mitt liv och min praktik i vår församling.

Lite jobbigt med café jobbet, det är lite tufft i bland att stå och gå mycket samt disken, men det är så jätteroligt också.

Torsdag åker jag till ungarna och kommer hem fredag eftermiddag/kväll.

Jobbar måndag, tisdag, onsdag och söndag. SKOJ!.