Ja så var det ett nytt år igen.

Det gamla var händelserikt, både tråkiga och roliga saker hände.

Min älskade Gustav och min kära mor dog och jag blev av med två som stod mig närmare än jag trodde.

Mina barn och mitt barnbarn har jag kvar av min gamla familj och dom är en del av mitt gamla liv och mitt nya med. Vad skulle man göra utan sina ungar. Vi ringer nästan dagligen till varandra och har koll på vad vi gör och vad vi skall göra. Dom är min stora glädje i livet och jag är så stolt över dom.

Min älskade Gammelsmurf friade i en skarp sväng där man kör på motorvägen när man skall mot Kalmar och kommer från Maxi i Kristianstad.

Givetvis sa jag ja, inte för att jag var rädd han skulle köra av vägen utanför att jag verkligen ville det av hela mitt hjärta.

Lucia dagen gifte vi oss i vår kyrka, Östermalmskyrkan här i Kristianstad. Vår Pastor Jörgen Lennartsson vigde oss efter Gudstjänsten och kaffet och änglakonserten som var den söndagen. Vi hade hand om kaffet tillsammans med några andra och vår svärdotter Erica var med. Hon visste inget och vi frågade om hon ville hjälpa oss att ta några kort efter serveringen av kaffet och det gjorde hon, men visste inte varför. Gissa om hon blev överaskad och glad också.

Birgitta Olsson och Berit Lennartsson var vittnen och spelade och sjöng.

Julen firade jag med mina barn i Karlskrona och nyår här med min make och hans son o fru.

Den yngre sonen åkte på läger på nyårsafton så jag träffade bara honom några dagar.

Detta året var jag på praktik på Regis från maj till december, trivdes jättebra där och fick också lära känna några trevliga människor där.

Livet är fyllt av möten och avsked i alla former, något man måsta lära sig att stå ut med, men jag kommer alltid att avsky det. Inte möten, men avsked. Att behöva sluta på ett ställe man trivs på och att inte få träffa folk man lärt känna väl och tycker om samt att förlora nära o kära i sjukdomar och olyckor.

Att få besök av människor som sedan måsta åka vidare och man vet att man inte kommer att ses på jättelänge, kanske om det vill sig illa aldrig mer, det är också hemskt.

Nej! Nu skall vi vara positiva och se framåt. Ett helt nytt år ligger framför oss och vi skall hoppas att allt ordnar sig till det besta för oss alla.

Jag ber till Gud i bland, inte bara för min egen del utan för mina barn, mitt barnbarn och mina plastbarn samt s-dotter att dom skall få jobb, bättre löner eller att deras problem skall lösas och att barnbarnet skall slippa dom där utslagen hon har fått och att det inte skall vara nåt farligt.

Jag ber även att min make och jag skall få jobb i år.

Samt också att och detta är väl löjligt, men att det skall bli slut på allt krigande och elände i världen, att inga barn skall behöva lägga sig på kvällen och vara hungriga, törstiga eller behöva ha ont.

Kanske är jag barnslig, men jag tror böner hjälper.