Jag har länge gått och sneglat på cycklarna här hemma. Det tar 25 minuter för mig att gå till busshållplatsen.  Jag har sett några "gubbar" som brukar stiga av bussen samtidigt med mig och dom hade cycklat samma väg som jag på knappt en tredjedel av den tid det tog för mig att gå.

Detta störde mig, för varför kan inte jag också cyckla och komma hem betydligt snabbare än jag gjorde nu????

Har inte suttit på en cyckel på ca 45 år.

Så i går när jag varit ute med vofsegullen så letade jag fram en cyckel och en cyckelpump. Att pumpa däcken gick bra och jag gjorde mig färdig för att CYCKLA till bussen.

OJ!!!! Det funkade, jag kunde fortfarande efter alla dessa år cyckla, visserligen ganska vingligt, men JAG KUNDE!

Gissa om jag var mallig när jag elegant (fast vingligt) svängde in vid vägkanten och parkerade cyckeln vid dom andra cycklarna vid hållplatsen. Urtjusigt alltså.

Jag hade oroat mig för att inte känna igen vår cyckel när jag kom hem på kvällen, men det var inga problem, det var den rostigaste av dom, men det spelar ingen roll för den fungerar. 

Trodde det var lite för lite luft där bak, men det var nog snarare lite överlast. FNISS!

Min älskade Gammelsmurf skulle slutat jobba 1600 i går, men han erbjöd sig att sitta vak hos en av sina vårdtagare, kunder heter det numera, varför begriper jag inte, tycker det låter kallt opersonligt.

Både vårdtagaren och dom anhöriga hade sagt att dom helst ville ha honom, det kan jag förstå för lugnare och finare människa finns inte. 

Han är både kunnig och trygg. 

Gutav hade en dålig natt och var ganska trött i dag, blev en kort promenad för hans del, men den varade desto längre. Han går sakta. Tur husse var ledig så Bella fick en lång runda i sin takt. Dom två passar i hop för när dom går i sin normal takt så får jag småspringa. 

Två dagar kvar denna veckan, jobbar var eftermiddag nu. Det känns, orkar inte nåt hemma när jag kommer hem. Brukar piggna till fram emot 20 tiden, men då skall man snart gå o lägga sig. Förmiddagen är enda chansen, då fixar jag det nödvändigaste. Resten får vara till helgen. 

Men jag kan cyckla i alla fall, vad roligt. Så mallig jag kände mig och så var inte min älskade Gammelsmurf hemma i går och fick se mig komma vinglandes.