Åkte i fredags den 3/7 till Karlskrona. Åkte 11 minuter över 9 med buss härifrån, sedan kom tåget en timma försenat. När vi väl satt på tågen fick vi veta att i Sölvesborg fick vi stiga av och ta buss. OK det var väl inte så farligt. När vi kommit i väg  så säger dom att vi som skall till Karlskrona får stiga av i Mörrum och ta en annan buss dit. SUCK! Vilken tur att jag inte hade stackars Gustav med mig. Han mår ju inte bra och i den värmen med av o på stigningar så hade han fått hjärtsnörp.

När jag kom till Karlskrona mötte min dotter Monica mig och vi åkte till Amiralen och Maxi där hon bjöd mig på bakpotatis. Sedan kom Inge och Wylie och jag köpte ett par söta skor från Krister o mig i födelsedagspresent. Sedan köpte jag en rosa potta som hon skall ha här hos oss.

Vi gick sedan hem till Helena , Wylies mamma, för att fira Wylies födelsedag där. Nästa dag kom Kalle och Monica, Wylie och jag åkte till Mormor för hon och Wylie fyller år samma dag. Min lilla mamma har krympt i hop jättemycket. Hon har så tunnt skinn att hon får blåmärken av lilla minsta stöt.

Dom hade satt in hennes säng i finrummet för att hon skall ha det lite ljusare och luftigare.

Numera är hon inte uppe alls, hon orkar inte ens ta sig till toa själv.

När jag såg dessa smala blåslagna ben tänkte jag konstigt nog på (jag är nog väldigt knäpp) att dessa ben har dansat så många danser i både Wämöparken och på andra ställen. Så många trappor hon sprungit i när hon delade ut tidningar. När hon arbetade inom sjukvården och sprang i korridorerna osv osv. Hur många mil har dom trampat när hon cyckade?

Sådana konstiga tankar man kan få?

Aldrig ett åderbråck, det vet jag hon sa en gång och hon var stolt över det. Hennes ena syster hade massor och opererades för det och fick sjukhussjukan i det

Min mamma var väldigt stark och bestämd, hon kunde vara väldigt spydig och sårande, men numera kan jag hantera det och är inte rädd för henne. Numera kan jag nog säga att jag gillar min mor och uppskatta det hon gjort och den hon var.

Hennes humor och allmänbildning samt att hon kunde sticka och sy till exempel.

Vi skulle bli körda från mormor (min mamma) till stationen, men Kalle min yngste son sa att eftersom det var problem med tågen så körde han oss hem till Kristianstad.

På kvällen fick Wylie lite feber och var lite hängig, hon fick alvedon och sov sedan hela natten. 

På förmiddagen låg jag och Wylie samt Gustav och vilade en stund i vår säng. Passade på att ta ett kort på Gustav och Wylie, stackars Gustav blev lite bekymrad när jag stod där och tog kort och det fortfarande var någon som låg bakom hans ända. När han såg att det var Wylie stack han snabbt ner på golvet. Det var lite för nära för honom, han är lite blyg eller rädd för barn. Vet inte hur han skall beté sig. Dom kan ju vara farliga. 

Min älskade Gammelsmurf fick lämna in våran lille Teb i dag för han lät förskräckligt stackarn från vänster fram.

Dom behöll honom över natten och om allt fungerar som det skall får vi hämta honom i morgon vid lunchtiden.

Det var ett trauma för min sambo, och snäll som jag är åkte jag och mötte honom i Åhus. Promenaden till bussen ca 25 minuter var rena mardrömmen, så varmt. OBS! Jag klagar fortfarande inte över värmen. 

Råkade ta fel skor så jag har ont i fötterna och en blåsa under höger fot, ajjjjj, men var gör man inte för sin älskade.

På hemvägen då vi båda åkte buss och sedan gick 25 minuter tillbaka från hållplatsen fick jag ännumera ont i fossingarna, men det gör inte nåt för vi träffade en granne som berättade nåt jättekuligt. 

Från nyår skall dom ändra bussturen här ute så buss 551 skall gå till Furuboda och vända där samt köra våran Furubodaväg samt det bästa av allt, dom skall satta busshållplatsen utanför vår tomt. Tyvärr så blir det inte förrän från o med nyår. 

Det var en jätterolig nyhet i alla fall för oss. 

I stället för 25 minuter blir det max 2 minuter att gå. 

Teb är föresten vår lilla bil om det är någon som undrar. 

Vilken värme!

Jag skall inte klaga,jag lovar.

Det är skönt med värmen och jag njuter när svetten rinner och jag har ont i huvudet. När jag kom till jobbet i dag var det bara ett ställe som var torrt och det var tungan.

Men så som jag längtade efter värmen skall jag inte klaga. 

Skärsåret på lillfingret läker utan att behöva sys.  Skönt.

I dag har jag scannat in bilder på jobbet, roligt. Man får skära ner bilden om det är för mycket oväsentliga saker runt föremålet och göra den skarpare och ljusare eller mörkare osv sedan skall den sparas och museerna har sina speciella koder och namn på sina föremål o bilder. 

Roligt arbete, jag trivs.